Många upptäcker det i juli. Det luktar jordkällare i hallen, det luktar som mest en varm dag, och till hösten är lukten borta igen. Det är ingen slump. En uteluftventilerad krypgrund har sin sämsta period precis när resten av huset känns som torrast.
Varm luft bär mer vatten
Luft kan bära en viss mängd vattenånga, och hur mycket beror på temperaturen. Varm luft bär mycket, kall luft lite. Relativ fuktighet, RF, säger hur nära luften är sin gräns vid just den temperatur den har. Samma luft som ligger på behagliga 60 % RF ute i sommarvärmen kan hamna långt över 90 % om den kyls ner några grader.
Marken under huset är trög. Den värms långsamt och ligger kvar kring tio grader långt in på sommaren, medan uteluften kan vara tjugofem. När varm, fuktig sommarluft dras in genom ventilerna i grundmuren möter den kalla ytor: marken, murens insida, syllen och blindbottnen. Luften kyls, RF stiger, och vid daggpunkten fälls vattnet ut som kondens - på det trä som bär upp ditt golv.
Ventilationen som var tänkt att torka ut grunden gör den alltså blötare. På vintern fungerar samma ventiler som avsett, eftersom uteluften då är kallare och torrare än grunden. Problemet är säsongsbundet. Mögel är det inte: en sommar med hög fuktighet räcker för att etablera tillväxt som sedan ligger kvar.
Varför det blir mögel och inte bara fukt
Mögel behöver tre saker: näring, lagom temperatur och fukt. Näringen finns i träet, i byggdammet och i det som ofta blivit liggande på marken efter bygget - spillbitar, formvirke, papp. Temperaturen i en krypgrund på sommaren ligger nära det ideala. Det enda som egentligen sätter gränsen är fukten, och över ungefär 75 % RF börjar de vanligaste mögelsläktena växa. Därför är 75 % den nivå man arbetar mot, och inte en siffra tagen ur luften.
Att krypgrunden inte syns i vardagen spelar roll. Luften därnere står inte stilla i förhållande till huset ovanför, utan rör sig uppåt genom otätheter i bjälklaget, kring rörgenomföringar och längs väggarnas anslutningar. Det du känner i hallen är krypgrundens luft.
Tecken att läsa av
- Unken, jordig lukt i bostaden, särskilt på sommaren.
- Synligt vitt eller svart mögel på bjälklag och syll.
- Fuktig, kall känsla i golvet på bottenvåningen.
- Kondens på rör, på plasten eller på grundmurens insida.
- Silverfisk och pälsänger, som söker sig till fuktiga utrymmen.
Allt är inte en akut skada
En krypgrund får vara sval, och den får lukta lite jord när man sticker ner huvudet i luckan. Gamla, torra missfärgningar på blindbottnen efter en byggfukt som torkade ut för trettio år sedan är inte samma sak som pågående tillväxt. Mögel som är dött växer inte vidare, och behöver därför inte hanteras med samma brådska som en grund där fukten stiger varje sommar.
Skillnaden avgörs inte med ögat utan med mätning. Relativ fuktighet följd över tid säger betydligt mer än ett enskilt värde en enskild dag, och fuktkvoten i syll och bjälklag säger om träet faktiskt är blött. Har du möjlighet är en fuktlogger som får ligga över en sommar det billigaste sättet att ta reda på var du står innan du bestämmer något.
Så gör man grunden säker
Sanera först
En avfuktare stoppar ny tillväxt, men den tar inte bort mögel som redan finns och inte lukten heller. Angripet trä och blindbotten rengörs mekaniskt, och organiskt material på marken forslas bort. Hoppar man över det steget får man en torr grund som fortfarande luktar.
Stäng grunden
Ny åldersbeständig plastfolie läggs på marken som ångspärr, så att markfukten slutar vandra upp i luften. Ventilerna tätas. Grunden går från uteluftventilerad till ett slutet, kontrollerat utrymme, och därmed är det klimatet därinne som styr i stället för vädret ute.
Håll den torr
En fast monterad sorptionsavfuktare med hygrostat håller RF under 75 % året om. Sorptionstekniken arbetar även vid låga temperaturer, vilket är hela poängen i ett utrymme som är kallt halva året. Driften ligger normalt på 500-1 200 kWh per år beroende på grundens storlek och täthet.
Osäker på vad som gäller i din grund? Läs mer om mögelsanering och avfuktare i krypgrund, eller hör av dig för en fuktmätning.
